The Story..

"Att helt plötsligt stå inför situationen att behöva ändra kurs i Livet gjorde att jag valt att skriva. Att få dela med mig av min berättelse kan ge kunskap till andra för att skapa förståelse för hur det är att leva med en tuff diagnos. Dela gärna med dig till någon du tror behöver läsa, eller ta del av mina ord själv. Ingen vet hur morgondagen ser ut"... Carpe Diem! Du öppnar första kapitlet i storyn Lördagen 6 September 2014..

torsdag 21 juli 2011

THERE IS ALWAYS SURPRISES...


Jag är som alla vet, vän av att utrycka sig. Både på gott och ont. Jag är vän av att spegla och reflektera situationer och reaktioner både i min egen värld men även i min omvärld. Facebook är för mig ett fantastiskt verktyg där man kan hålla kontakten med vänner när och fjärran, men även ha en viss omvärldskontroll. För mig är, att använda sociala medier, ett digitalt kreativt skapande. Vissa målar tavlor, andra skriver dikter eller använder sig av andra uttryck för sina konstnärliga ådror.


Det är en av anledningarna till att jag valde att börja blogga. Från början var det behovet av att hitta ett sätt att uttrycka tankar och funderingar, för att sedan läsa dem som en repetetion av det som varit och vad jag lärt mig om livet och mig själv, och i de flesta fall på senare år även illustrera dem med bilder, egna och ibland andras. Min konst ligger i den verbala förmågan i kombination med att jag brinner för att inspirera andra.


Under åren har jag, precis som de flesta andra, genomgått livets resa där ljuvt delats med lett, underbart, blandats med tuffa perioder. De som känner mig vet att jag alltid resonerat att, det är inte hur man HAR det, utan hur man TAR det.

Att våga byta jobb när stagnationen kommer, att våga bryta en dålig relation eller våga bryta vänskapsband för att man vuxit isär - det är saker som kräver eftertanke, beslut och framförallt stort mod.

Mig tog det många år innan mitt beslut och min gåva till mig själv blev att välja den positiva linjen rakt igenom - inte bara utåt, utan på riktigt, i hjärta och själ. Att med mina erfarenheter och livsläxor vara som en mentor för andra i tuffa situationer. Så har mitt liv blivit och så vill jag ha det.

Jag älskar att se människor utvecklas. Jag älskar att glädjas med människor som utvecklas och kommer någon vart med sig själva. Det är nämligen hemligheten till att hitta en plattform i livet där ofta valen av livskvalitet och innehåll ger ringar på vattnet som leder till att framtida val med arbete, man och vänner blir en match made in heaven - en form av att man skördar det man sår.

Där är jag nu - i mitt Paradis med en tillvaro som förmodligen sticker i ögonen på en del, vilket jag sällan upplever, då jag faktiskt städat rejält omkring mig. Men ibland kommer signalerna i att man kanske bör städa sitt hus lite oftare. Idag var en sån dag. Lite förvånande faktiskt, men inget allvarligt eller ohanterligt.

Ingen ska behöva ta kritik om den inte konstruktiv. Är den det, är jag den första som lyssnar. Min förhoppning och min erfarenhet är att den dag man villkorslöst kan glädjas åt andra - är den dagen man blir sin egen lyckas smed.

Min erfarenhet säger mig också att de som hittar och hänger upp sig på problemen i andras lycka och inte naturligt kan glädjas med andra - besitter ofta en stor bitterhet över bitar i sitt eget liv man kanske borde göra något åt.


Jag finns här om de som önskar vill lyfta frågan, få råd och kanske bara får en input av mina inlägg - men inte för dem som läser och tar in informationen som ett irritationsmoment. Då är mitt råd enkelt - sluta läs, det skapar bara en inre negativ spiral och skaffa något att ösa positiv energi över istället och låt mig få gå min egen väg. Precis på samma sätt som att man KAN stänga av Tv´n om det är ett program man inte gillar, låta bli att köpa boken man inte tror kan tillföra något eller välja bort en konstnär som inte ligger i linje med det du upplever som vackert. Man väljer helt enkelt de saker, de kläder och omger sig med det man tycker om - men när det gäller vissa saker är det uppenbarligen helt fritt fram att kritisera ett citat, en tillvaro eller någon annans synsätt på saker eller livet.

Det säger mer om dem som gör så - på ett för mig, nästan elakt sätt. När det riktas direkt utan konsekvensanalys. Mig berör det inte - det skapar bara ett nytt digitalt kapitel i min livsbok, med en nyfikehet på VAD som utlöst den obetänksamma reaktionen? I guess time will tell...

Jag har inte tid att irritera mig på dem som inte tycker om mig - jag har fullt upp med att ägna tid och kärlek på dem som älskar mig för precis dem jag är.

Love / Cat

Inga kommentarer:

Bloggarkiv