CRAZY IN LOVE..

Jag är galet förälskad. Galet förälskad i Livet. När jag ser tillbaka på de senaste 18 månaderna inser jag att jag gjort en låååång resa. En resa med en ny identitet. En resa där alla val, värderingar och tankar blivit vända upp och ned. 

Jag har levt lite grann i en dimma som nu börjat skingra sig där jag hittat min plats. Det märkliga är att jag under denna resa ändå haft min absolut bästa tid. Med min kärleksresa med O som tagit mig till nya dimensioner. Min resa med arbete och karriär som hamnade på en helt annan plattform än vad jag trodde. Med mina barn, som blev fler än väntat.

Listan kan göras lång och frågan jag ställt mig är - Vart är jag på väg? OCH vill jag dit? Livsexistensiella frågor som är nog så viktiga. 

Vem har egentligen svaret? Under mina dryga 50 år har jag levt i en föränderlig värld.. And lovin´it.. 

Love / Cat

DESIRE..

                                                                                             

Jag har lovat mig själv att ge efter för mina begär. Att leva det liv jag vill leva. Att njuta av Livets dagar, minuter och sekunder. 

Att hänge mig åt precis det jag önskar och längtar efter. 

Ett iskallt glas champagne en tisdag..

En spontan sovmorgon där dunbolstren får värma mig lite längre istället för att flitens lampa lyser..

Titta på film halva natten, bara för att jag orkar..

Att förföra min man mitt på dan när man egentligen "borde" göra annat..

Ägna mig åt kärleksfulla ting, som att köpa färska, väldoftande blommor, krama familjen så fort tillfälle ges och tala om för dem hur mycket jag älskar dem, äta hummer och färska blåbär bara för att jag kan, måla naglarna chockrosa, surfa på nätet och shoppa svindyra kläder bara för att det är det närmaste jag gör för att "tappa greppet" och BARA investera i mig själv, värdesätta och vara ödmjuk inför att jag har ett fantastiskt liv, en sjukt cool, sexig & omtänksam man, helt underbara barn och ett liv med så mycket kärlek och harmoni.

Frossa i negligeér och doftljus.

Skaffa de där svandunstofflorna jag hett längtar efter att ha på mina nätta fötter. 

Gilla läget och skita i att omvärlden tycker att jag borde äta praliner, som jag inte gillar.. inte för att jag är rädd om figuren.. utan för att jag inte gillar sött..

Att säga vad jag tycker, att låta bli att bry mig så mycket, att inte oroa mig för barnen, att inte få ont i magen när tiden inte räcker till..

Genomföra åtminstone EN utbildning till i Livet.. 

Sluta att alltid säga JA, för att jag får så mycket roliga erbjudanden, men inte alltid orkar (svårast av allt... det är ju sååå kul!!)

Svårt som bara den ibland men alldeles, alldeles underbart. 

Say hello to the new 50 shades of me.. 

Love / Cat

THE PLEASURE OF DISAGREEMENT..

Så kom den då.. Dagen. Dagen då vi blev osams och hade en riktig diskussion. Om vad? Det spelar egentligen ingen roll, kontentan av det blev en reflektion för oss båda om vad som är viktigt. Det som är av vikt för oss båda är inte att vara överens i allt. Det måste finnas en dynamik i att två blir.. två i en enighet, men med den egna vilja i behåll. Med det sagt, inte med envishet, utan med den där positiva dynamiken som leder till att vi båda lär oss något nytt om varann. Vi lämnade en tillställning på varsitt håll - för att sedan mötas i köket för en diskussion, fortfarande med svarta ögon och intensiv vilja till att stå för sin egen åsikt. 

Det är första gången vi somnat utan att vara sams. Förmodligen sista också. Mötet i morse var som att vrida på en kran av känslor och insikter och samtalet mynnade ut i än mer Kärlek. MEN även en intensiv förståelse för varandras upplevelse av situation från dagen innan.

Det som utlöste situationen var inte en händelse mellan oss. Det som hände var bara på grund av andra människors brist på respekt gentemot oss båda och andra. Nästa gång jag står inför något liknande kommer jag nog hantera det annorlunda. Och tro mig, det kommer O också. Njutningen och försoningen efter en energiurladdning är magisk. Det bästa med hela situationen var jag för första gången även "grälade" som en vuxen kvinna. Med en motkombatant som är en vuxen man. Då ser man varann rakt in i ögonen, utan att vika undan med blicken, står stark i det man tycker, men med ödmjukheten i att lyssna på sin partner. Det var en galet häftig upplevelse, även om det aldrig är särskilt trevligt att vara oeniga. 

The pleasure of disagreement... 

Love / Cat 

DESTINY & KARMA..

Vissa saker är verkligen menade att hända. Det är precis som om de bara väntat på att Universums energier ska slå på strömbrytaren och belysa händelser, människor och ting.

Men. Tänk tvärtom. Tänk om det är DU som är den som kan påverka och förändra. Som är den, andra väntat på? Det finns några tänkvärda ord. Hur ser andra på Dig? Hur ser DU på Dig själv? Hur tror DU andra ser på Dig? 

Det kanske är dags att fundera över det. 



Stay tuned.

LOVE OF MY LIFE..

Du är det finaste jag vet.. Min make, mentor, livskamrat och stora passion. Min kärlek till Dig är stark och unik och jag är välsignad som korsat din Livsväg som blivit vår. Sent i Livet, precis rätt i Livet slog Amor till och nu skapar vi framtid.

"Det tar längre tid för komplicerade organismer att mogna" - vårt mantra som snart är förevigat. Den 10 september firade vi 2 år som gifta. Vi har under våra snart 4 år tillsammans, flyttat ihop, köpt lägenhet, rest till 18 länder, förlovat oss, gift oss, skapat en Livsplan, arbetat ihop, skrattat, älskat, drömt, förverkligat och skapat nya projekt och mål. Vilken resa vi gör. Varje dag. Du är fantastisk - jag älskar Dig...

"Kärlek föds ur glädjen att se på varandra, får näring ur behovet av att vara tillsammans och fulländas av det omöjliga i att vara åtskilda"

Love / Cat

A YOGI DINNER..

Behovet har vuxit sig starkt. Starkt i viljan av hur man kan använda sin kropp till att den återigen ska bli ens bästa vän istället för den begynnande stelhet och brist på träningslusta.

Yoga.. Nytt i mitt sinne men en så gammal tradition. Är kombinationen möjlig? 

I mitt ivriga sökande inför årets Fitnessfestival av nya träningsformer och trender har tanken malt. Jag har känt att detta är vägen att gå - att implementera Yoga som ett fantastiskt komplement till min så älskade muskel- och styrketräning.

Det vackra i att använda kroppen rent akrobatiskt, att stretcha ut varje del och skapa magi i balanskonst. Förtjusningen växer för varje dag och som ett barn bubblar njutningen i när jag lär mig något nytt. Hundar och delfiner korsas med träd och solhälsningar. Till och med det.. Istället för bicepscurl och latsdrag eller benpressar hittar jag åter skönheten i hur min kropp transformeras. Nej inte bara.. men i en grym kombination med yogans hemligheter. Jag har förmodligen den längsta väg EVER att gå innan jag blir en Yogi. Det är inte heller min målsättning men som jag älskar varje steg närmare jag kommer. Som gammal elitgymnast och kamsportare är inte allt främmande, men kroppen har inte använts på detta sätt på väldigt länge.. 

Det är i exakt det här ögonblicket det händer. Jag gör en research och hittar ett företag vars VD och grundare bara inbjuder till kontakt. Rak, utan flum, med ett affärstänk och en total kärlek till träningsformen på ett sätt jag inte trodde fanns i "den världen".

Efter en introduktion till maken mynnade det ut i en middagsinvitation. En äkta Yogidinner. Nu är planerna igång - kreativiteten sprudlar - jag lovar att berätta ALLT. 

För mig är det bara en oerhört spännande början... Hur coolt är det inte att i 50 års åldern fortfarande bara älska att bli nyförälskad? 

Yogilove / Cat 

THE CHANGES..

Det blåser nya vindar nu. Friska, energifyllda men väl värda en stunds eftertanke. Jag har under ett drygt år verkligen förändrat livet. 

En förändring på så sätt att jag i arbete och karriär, lämnat det trygga, stabila för att liv närmare plånboken. Jag har alltid älskat det jag arbetat med, men inte behövt sätta det i samband med  vilka behov jag ska fylla för att leva det liv jag verkligen vill leva. 

Att göra en budget där livskvaliteten är lika viktigt som den ekonomiska. Vad är det värt att styra sin egen tid?

Nu har jag levt under dessa premisser drygt ett år och för mig är svaret - ALLT!

Lyxen av att kunna stanna kvar hemma och jobba ifrån sängen fram till lunch, när energin tryter och sängvärmen inspirerar är ovärdelig. Speciellt när man delar dunbolster och arbetsplanering med maken tillika kollega. Det är ovärderligt att slå ihop datorn på fredagar och tillsammans gå rakt över gatan till favoritstället och ta en AW.. Med sin bästa vän och arbetskompis. Det är LYX att starta dagen med att träna och tillsammans ta en powerwalk till nya kontoret.

Jag sticker inte under stol med att det pirrat bra i magen många gånger, att stressen kryper på när man känner att man inte kommit ikapp situationen, utan situationen kontrollerar mig. Det har jag dock lärt mig. Det mesta ordnar sig. Och gör det inte det så kvittar det. Då var det inte meningen.

Jag har lärt mig att jobba hårt, riktigt hårt. Det har jag alltid gjort, men inte på samma strukturerade sätt som har vuxit fram under den här tiden. 

Jag får mer gjort på en dag än vad många får på en vecka. Men det har tagit tid att hitta balansen i lyxen att styra sin egen tid. Och det kanske inte är för alla - men det är definitivt för mig. 

Förändringens vind blåser fortfarande. Men det är medvind. Tacksam & Ödmjuk över var Livet för mig.

Love / Cat 

BALANCE..

Bland det absolut svåraste... och bland det absolut lättaste är att skapa balans i livet. Det hela beror på hur man ser på situationen. 

Jag är, av naturen, en äkta workoholic. Jag önskar ibland att jag varit en o ´holic av annan kaliber - shopping, beauty, äventyr - kanske till och med vin? - fast egentligen känner jag ju att det inte ens finns någon annan typ av beroende jag vill ha. Jag har förmånen, som jag förvisso själv skapat med åren att ha arbeten jag fullkomligt älskar. Det brukar dock ha ett pris. Man åsidosätter familj och vänner och kanske andra intressen. 

Nu råkar jag vara gift med en man, som inte bara  är mitt livs kärlek. Nej.. för säkerhets skull är han en VÄRRE arbetsnarkoman än vad jag är. Det sägs att det finna en mening med allt. Och visst är det så, i skrivande stund sitter vi med varsitt glas vin, tända ljus, en ljuvlig torsdag med varsin dator i knät - och ÄLSKAR det. Vi har turen, lyckan och förmånen att arbeta med ett gemensamt projekt så den egna upptagenheten och fokuset bildar någon slags tyst kärlek mitt i den märkliga.. Om inte det är balans.. då vet inte jag var jag ska lägga ribban.

Jag ska villigt erkänna, att när jag släppte TRYGGHETEN i att vara anställd och blev min egen (med maken som uppdragsgivare) har saker fallit på plats. I dagsläget har jag fler uppdrag, känner lugnet i min kompetens och mår toppen av den balans jag skapat.

Att våga är att förlora fotfästet för en stund - att inte våga.. är att förlora sig själv.

Just nu.. lever jag det liv jag verkligen vill leva. 

Lovely isn´t it? 

Love / Cat 

BODIES IN MOTION..

Det rör på sig.. Det rör på sig rejält! Vi har skapat ett frö av företagsamhet som växer så det knakar.. Häftigt, stort och samtidigt skrämmande. Hur leverera? Hur få till alla detaljer? Fitnessfestivalen har fått tvillingar - Nytt Liv & Acadermia. Hur det kom sig, är en historia i sig jag kan berätta en annan gång. Just nu känner jag bara en växtvärk i kombination med galen glädje. 

Våra kroppar och hjärnor är i rörelse. Sinnenas Paradis. Yoga för kropp & själ.. Som för övrigt är ett av mina passionerade tilltag sedan vi hördes senast. 

I år har vi utökat med nästan 5000 kvadrat och jag har pirr i magen över vart det är på väg. 

Du följer väl med mig på resan? 

Love / Cat 

WHAT HAPPENED...

Well.. Kan bara konstatera att jag inte skrivit ETT enda inlägg sedan maj. Och med det sagt slutförde jag inte ens de rubriker som var aktuella då. 

Jag mår bra. Jag mår faktiskt toppen! Jag har bara inte haft tid att skriva om Livet - jag har haft fullt upp med att leva det.

Jag saknar dock mina egna återkopplingar och rekleftioner och har som mål att ta upp dem igen. 

Jag hoppas du som läser har saknat dem lite också... Vi hörs inom kort!

Love / Cat 

NOTE TO SELF... DON´T DO IT AGAIN!

50 SHADES OF PARIS...

Så kom den. DAGEN D! Man kan fylla 50. Sen kan man.. FYLLA FEMTIO ÅR!! De flesta jag känner har ställt frågan hur det känns? Känns det bra? Hur är det att invänta dagen?

Sanningen att säga är att jag inte funderat så mycket på det hela. Förrän samma morgon min födelsedag inträffade. Jag vaknade med ett ryck 04:18 och hade väldigt svårt att förstå makens bristande intresse över att stunden var inne. Klarvaken, ägnade jag ett par timmar till att stirra i taket. Just så, bara det. Jag visste att något skulle hända, men inte riktigt vad. Känslan av bristen på kontroll skapar precis det där tomrummet i medvetandet som är så nyttigt ibland. Jag försökte kärleksfullt informera O om att "när jag var liten, ringde jag alltid de närmaste okristligt tidigt, för att påminna dem om DAGEN". Om de av någon anledning missat den. Vilket de ALDRIG gjorde, då de var smarta nog att göra en konsekvensanalys. 

Precis som min man. 

Lagom till 05:57 lämnade han sängvärmen och väckte Prinsessorna till liv. Efter ett viftande av tår, stirrande i tak och en fantasiutopi av vad som-komma-skulle, kom de slutligen in i sovrummet i samlad trupp. Sång, champagne, rosor, MAGISK frukost och presenter inledde min pärleport in i medelåldern. Kändes galet bra. Under mina timmar av stirrande hann jag nämligen med en kroppskoll. Skulle jag ha lyckats förfalla under natten för att matcha min nya identitet? Well... mycket har hänt, visst är det annorlunda mot när jag fyllde 30, men det är ändå med kärlek jag betraktar mitt skal och bedömer att det får duga under den helg som ska bli mitt segertåg in i nästa halvsekel. Bäst-före får vänta.

Min födelsedag, min helg och mitt firande ägde rum i Paris. Modemeckat, Kärlekens stad, Kulturens och Skönhetens näste. Med Eiffeltornet, Triumfbågen, Champ Elysse och Louvren som medresenärer. 

O.. min älskade O! Det finns fortfarande inga ord för hur fantastisk du är.. Du känner mig som ingen annan, du ger mig så mycket, varje dag, och låter mig vara Din Qvinna! Vilken helg du ordnat för mig och våra barn - ett minne för livet som vi alla kommer ha i våra hjärtan. 

Det är nu jag verkligen känner att vårt gemensamma projekt - Boken - måste räknas i ord. Jag skulle kunna skriva spaltmil om hur vi har det - men så jobbigt det blir att läsa - inte en tegelsten, utan mer en tegelvägg. 

Nåväl - när den kommer har jag nog klippt i manuskriptet.. 

Jag fyllde samma dag vi åkte. Direkt efter min champagnefrukost, gick vi och tränade. Ja - smått galet - men så vi! Därefter gick färden till Arlanda - Paris - Charles de Gaulle. 

Att landa i Paris i april är ljuvligt. 25 varma grader inbjöd till en magisk födelsedagsmiddag vid Place de Bastillon. 

Stay tuned... More is to come with lovely pics!

Love / Cat 

TOMATOES..

Den mest fantastiska känslan för en totalt avstressad miljö är att chilla i växthuset. Min dröm om att få sätta händerna i Moder Jord är magisk. Äntligen går den i uppfyllelse. I år har jag tagit steget fullt ut på riktigt. Att bygga mitt växthus var bemött med blandade känslor, både från mig och maken. I år har vi båda en annan respekt, kärlek och förståelse för naturen mirakel. Jag är med tomater i år. En chansning, en älskad sådan som kräver sin närvaro. Jag är inte alltid närvarande rent fysiskt, inte heller mentalt. Tro mig, jag jobbar på det...Jag är en mångfacetterad qvinna som gärna ägnar all överbliven tid (typ 2 minuter) till just det. Det här med att få jord under naglarna, att känna kraften i det som växer är underbar. Min favorit just nu är mina Tigrella tomater. Mångfacetterat vackra, flerfärgade kameleonter och lätta att odla. 

Just like me... 

Jag lovar dig en update över hur det knakar i mitt orangerie..

Love / Cat

TO LET GO...

Att äntligen kunna säga att NU är det på riktigt. Det är en känsla väl värd att dela.. Om och om igen, till den som känner sig träffad. 

Att hitta lugnet, att hitta balansen. Att hitta ett sätt att leva helt utan stress är magiskt. Jag anser mig vara en person som är lugnet personifierad. Andra håller förmodligen inte med. Med ett högt tempo som kännetecken. Alltid 40 bollar i luften, idéer och en tunga och tanke rapp som få. That´s me. Jag älskar att vara jag. Det märkliga är att jag alltid älskat att vara den jag är. Inga existensiella kriser, inga önskemål om att vara någon annan. Min strävan har alltid varit att vara den bästa versionen av mig själv. 

Det har gjort att jag alltid haft ärliga, fina människor omkring mig. För de vet vad de får. Eller åtminstone så vet de var jag står. Att utvecklas och förändras anser jag vara en plikt i livet. Inte tjurskalligt stå fast vid åsikter utan att själv ifrågasätta dem. För det har jag gjort. Ifrågasatt, undrat, funderat och tänkt. Aldrig grubblat dock. Oftast sovit gott på nätterna utan tankar på vad jag borde sagt eller gjort. Jo.. ofta har munnen talat innan hjärnan tänkt till, men på något sätt har det blivit bra ändå. 

Och nu står jag här. I lyckans land. Lycka för mig är att vara i total harmoni, utan stress som är det värsta man kan utsätta sig själv för. Den svåraste livsuppgiften att lösa - det är tufft. Men det går. När man väl förstår hur kroppen och tankens kraft fungerar. Vad stress egentligen är, det där man inte ser, inte kan påverka, det man TROR finns som utifrån kommande faktorer. Och jo, det är EN del. Men den största boven i dramat, är du själv. 

Släpp taget om onödiga tankar och fokusera på att gå din egen väg. Utan att trampa på någons tår. Det är en befriande känsla att verkligen göra en inventering över var man står i livet och städa bort det man inte vill ha där. 

Jag är färdig med den biten nu, och kommer ägna mitt liv åt att försöka leva så och inspirera andra till insikt.  

Nyfiken på hemligheten? 

Love / Cat 

AN OFFER YOU JUST CAN`T REFUSE..

Jag har fått ett riktigt intressant erbjudande. Jag kommer att arbeta på Akademiklinikens 
"Beauty through science" kongress, med de produkter jag älskar mest! Vem vill inte ha resultat med dyrt investerade pengar i hudvård?

Jan Marini - den medicinska hudvårdsserie jag arbetat med i 10 år. Magiska resultat - OM man vet hur det fungerar. 


Och det gör jag. Vill du veta mer? Just ask.... 

Love/ Cat

ACADERMIA..

Det finns fina fördelar med att ha varit i branschen länge. En var definitivt att få äran att vara moderator på Acadermias workshops. Acadermia, Sveriges första skönhetsmässa med inriktning på antiaging och kvalitetssäkring, avhölls på Kistamässan under två dagar i slutet av mars. 

För mig, som varit borta från branschen några månader, blev det en trevlig entré med möten av både gamla kollegor och nya stjärnor på himlen.

Nu har jag lite planer att smida och framtid att bygga - Loooove to see you i my heaven of beauty!! 

Love / Cat 

AT THE MOMENT...

Ahhhhh... Så skönt det är när livet är back on track. Den djupa dalgång som livet såg till att jag hamnade i och var nödgad att ta en timeout - kommer jag vara evigt tacksam. 

NU finns ingen återvändo. Mitt liv är ett magiskt pussel över händelser, perioder, situationer och faktorer som man i princip behöver vara Einstein för att förstå. Relativitetsteorier, tyngdlagar och existentiella saker har varit en stor del av det som skapat den nya plattform jag står på i nuläget. LOVE it!! 

Nya projekt, jobb, uppdrag och en eufori som är fantastisk. Samtidigt som jag bestämt att jag nu ska se till att komma i riktigt bra form. Fysiskt och mentalt. 

Det går bra nu. Starkare än någonsin - men på bekostnad av att vara lite eremit njuter jag av en narcissistisk spegelbild. Bara för att jag kan. Och för att jag VILL!!

Att ha förmånen av att bestämma sig för att ta tillbaka lättjans biverkning och vända den till beslutsamhetens driv, med attributen som det medför, ÄR magisk. Just nu speglar jag mig MER än gärna. Magrutor, väldefinierade muskler och en transformerad fysik. Vid 50 års ålder. DET är riktigt häftigt.

Nog om det. Det har jag gjort i så många år. Det är mer av vikt att veta vad man ska ägna sitt intellektuella kall åt, de år man har kvar.. 

Jag återgår till det som varit min starkaste drivkraft i nästan tjugo år. Att arbeta med ett hantverk som är unikt. Att få skapa, återskapa och göra människor lyckliga. Jag är grymt duktig på vad jag gör. Att ge ansikten liv, lyster och fräschör. Att rekonstruera ärr från acne, olyckor, skärskador eller efter kirurgi är min styrka. Att ge människor med svår acne och andra hudproblem en lösning är det bästa jag vet. Jag har så många strängar på min lyra. 
Det finns nog inget jag inte har tacklat med laser, ipl, kemiska peeler, hudslipningar, injektioner eller kirurgi. Inte enbart jag utan med hjälp av oerhört kompetenta kollegor. 

Efter en lång tids eftertanke har jag hittat föremålet för min passion - Eriksbergskliniken. 

Där hittar du min kunskap framöver!!  Ser fram emot dina frågor - OCH att få ta hand om dig framöver. Här hittar du mer information!

All you need is love.... (och kunskap, förtroende, professionalism....)

Önska mig lycka till - JAG vet att jag kommer älska att återgå till mitt hantverk & n möjlighet att hjälpa så många med hudproblem och ärr..

Love / Cat 

ADVENTUROUS....

Det är nästan som om jag inte känner igen mig själv. 

Plötsligt är energin på topp och drivet att gärna göra allt och lite till, samtidigt, är starkt!!

Såååå skönt, så otroligt underbart, att inte ens jag själv förstår. Sportlovet har tillbringats i Sälen, i skidbacken.. Ja, faktiskt, I SKIDBACKEN!! Iförd läckert orange, lös jag upp i alla fall min egen tillvaro och har njutit av sol, ett magiskt vinter landskap och utförsåkning. 

Notera att jag inte spenderat vare sig tid i backen eller särskilt länge utomhus i kyla på sisådär en 20 år... Dessutom med blodad tand på att åka meeeeer.

Med goda vänner och familj har vi njutit i hela fem dagar. Det enda är att jag numer inte sover ordentligt. Ända sedan jag påbörjade min balansering har energin bara vuxit sig starkare. Jag har inte TID att sova utan vaknar ett par gånger varje natt och får dämpa ivern att gå upp och bita tag i saker. 

Angenäma problem i och för sig... Med tanke på hur trött jag varit och hur mycket tid jag sovit bort är det mer än värt det. Nu - till summeringen av vad som händer i mitt liv: 

Stay tuned!!

Love / Cat 

GOING THROUGH CHANGES...

SÅÅÅÅÅÅ - äntligen kom den. FÖRÄNDRINGEN!!!

Det går bra nu. Så bra att kroppen skrattar och hjärtat njuter!!

Jag har tränat hårt, ägnat tid åt mig själv och cardioträning. Skött maten, well nja, inte perfekt men det var heller inte planen. Jag är tillbaka där jag känner igen mig själv.

Vågen står på -0,5 kg. Kroppen jag ser i spegeln är på väg till den form jag planerat. Hydreringen i muskulaturen är enastående och träningen går faktiskt bättre än när jag tävlade senast 2001. 12 år senare är jag på väg till en form jag nog aldrig varit i - och resan är riktigt häftig.

Alla ni som tror att livet är slut vid 50... har någonting att lära.. av livet - och av mig. 

Jag är min egen kanin av försök. NEJ - absolut inget otillåtet. Inga droger, steroider eller något som kan skada. Det jag gör är att använda all min kunskap till ett resultat som får musklerna att spränga barriärer och X-formen att stöpas i en galant shape.

Just nu är det en njutning att vara - JAG!!

Just nu är jag lite isolerad i min bubbla... älskar det och behöver det.. 

Jag har sedan en tid fattat beslutet att ägna mig åt att återskapa den form jag hade när jag tävlade sist. Det som tillkommit är en mer gedigen, fördjupad utbildning och kunskap inom mitt område. Det är det som bär frukt nu. HELT fantastiskt hur kroppen fungerar.

Behover jag säga att jag har en plan? Eller, för att vara ärlig... Två planer. En till jag fyller 50 - den 25 april. Inte såååå många dagar kvar. Den andra är till den 25 maj.

Time will tell... and show... 

Love / Cat 

CUPCAKES & SKIING...

Vilken kreativitet som bott i huset under helgen. Jag och barnen har bakat.
Fantastiska cupcakes, mandelskorpor och eget, nyttigt knäckebröd med smak av sesam, pumpafrön och olivolja.

Ljuvligt gott!! 

Utöver det knäcktes ett par gränser. Du vet, såna där man aldrig trodde skulle hända..

Jag har åkt långfärdsskidor för första gången. Kan inte direkt påstå att jag ens förstod makens förtjusning i det, men provade i alla fall. Som Bambi på hal is, skårade jag de befintliga spår som enligt maken ska förenkla. Jo hej du!! Likt en flodhäst i en berg & dalbana insåg jag att det där man ser på tv, är SKITSVÅRT!!! Och så FORT de åker??

Nåväl.. jag har låtit mig övertalas till att 

"detkommerblibättrenärduförstårkänslanochöverkommitdinnegativainställning" typ..

DET återstår att se - To be continued!!

Loooooooove / Cat 

LOOK GOOD - FEEL BETTER!!

Plötsligt händer det... Det där som känns så rätt i hjärtat. Jag har sedan förra sommaren varit rätt vilse i min identitet. Van att hjälpa, van att ha möjligheten i att korrigera de skador som kommer i min väg med hjälp av de kunskaper jag besitter. 

Ibland hittar situationen dig utan att du behöver ha sett situationen. 

Jag har fattat ett beslut där jag sugit på karamellen länge. Vad göra, HUR ska känslan lugnas? 

I min själ, i mitt hjärta, har längtan efter att mitt i djungeln av skönhet, hitta det som skapar tillfredsställelse och lugn. 

Så.. här kom beslutet i mitt val av vad jag verkligen vill göra..

Jag har fått möjlighet att föreläsa för kvinnor som drabbats av cancer. När man är under behandling med starka cellgifter och strålning påverkas hudkvaliteten. Att acceptera att man tappar sitt hår är bara det en oerhörd påfrestning, att sedan även få en torr, irriterad känslig hud gör att man i många fall, inte känner sig vacker. Att se sig i spegeln blir en ledsam historia som läggs på toppen av det än svårare. Den livsexistensiella...

Det är med en djup ödmjukhet inför deras situation, en stark kärleksfull energi att få göra något. Att få dessa kvinnor att känna sig lite vackrare och förhoppningsvis känna sig lite bättre tillmods, om så bara för en stund, är fantastiskt. 

Uppdraget är helt ideellt, men att ge av min tid, är att i alla fall att göra skillnad. Ingen kan göra allting, men alla kan göra någonting. 

Min tacksamhet över att jag och mina nära är friska vet ingen gräns. Jag beundrar alla er som drabbats, över ert mod, er kraft och över viljan att bli fria... Det är en glädje i hjärtat att få ge en riktigt STOR VARM KRAM.... OCH informationen om, att om du eller någon du vet är drabbad - finns möjligheten att ta del av lite glamour i sorgearbetet. Kontakta mig eller din onkologavdelning. Vi finns på Södersjukhuset och på Radiumhemmet på KS. 

Love / Cat 

HERE WE GO...

Löftet vi gav varann vid nyår i New York kanske nästan låter som en klyscha. Du vet, det här med att träna, äta bra och sköta om dig. Sanningen är att vi lever så och har levt som vi lär under många år. Det som är annorlunda är att vi lovat varann att totalt ändra livsstil. 

Inte leva mer aktivt, som kan leda till den förödande stressen även om det är i positiv mening. Nej... det här handlar om att ändra Livet till det Liv man vill leva.

Vi börjar varje dag med att träna. När barnen fått sitt och är i skolan, börjar vår arbetsdag. Den börjar på gymet - utvald muskelgrupp får sitt och cardioträningen sitter som gjuten. 

Det känns helt fantastiskt att tillsammans leva efter ett mantra som blir starten för vårt framtida, förhoppningsvis långa, friska liv, där kosten spelar lika stor roll. Så nu lever vi vårt vardagsliv som Svensson och helgerna som Stjärnor på Slottet. Ingen alkohol, bara riktigt ren mat och hård träning måndag till fredag. Under helgen njuter vi av det lusten styr oss till. Och självklart finns det ett mål!!

Jag har smygit igång under två veckor för att starta "på riktigt" idag - känns underbart!

Idag var inte bara starten på denna förändring - det kommer hända en hel del spännande framöver. 

Just nu är livet i precis den balans som gör att leendet sitter precis rätt från morgon till kväll...

Lovely isn´t it?

Love / Cat 

MAGIC MOMENTS IN LIFE...

Äntligen!! 

Vilken djävla resa, rent ut sagt. Jag svär sällan eller aldrig, men i vissa sammanhang saknas orden som borde ersätta de onödiga. Jag har varit sparsmakad som få, när det gäller att skriva om mitt liv. Gjort små instick om att NU är det dags... eller att det SNAAART kommer en update. Vilket bullshit. Jag har inte ens varit i närheten av lusten som jag normalt sett har i mångfald. Att skriva är som en orgasm.. en stegrande lust i tanken som med vällust sprider sin värme i hela kroppen och bara.. vill UT. 

Jag hoppas att känslan jag har stannar. I så fall är jag redo att dela världen med Dig. 

Att befinna sig i ett kroppsligt fängelse är en märklig känsla. Jag hittade nyckeln för två veckor sedan. På vinst och förlust beslutade jag mig för att inte mesa länge. För att överleva måste man hoppa. Att hoppa är att förlora sig själv för en liten stund. Men sanningen är att man vinner och blir sin egen överman. Så skönt häftigt!

Jag befinner mig tydligen i klimakteriet. Eller rättare sagt i ett förstadie. Jag, som vet det mesta om hur man hanterar alla andras problem, drabbas självfallet av en variant som är unik. Det tog 1 1/2 år innan jag förstod hur det var ställt. Här började en spännande resa där jag studerat, tagit del av forskning och information som gav mig anledningen till att veta var jag ska leta efter nyckeln. 

Sedan två veckor medicinerar jag enligt naturläkarprincipen. Naturligt progesteron och tillskott av ett par andra supplement enligt mina uträkningar. Jag mår som en prinsessa!! Lusten, orken, drivet och JAG är tillbaka. Sjukt att det kan kännas av så fort! Enligt vetenskapen borde det ta lite längre tid, så nu inväntar jag bara att känslan växer. 

Kroppen börjar komma i kapp och jag känner igen mig själv!! HUR skönt är inte det...

Helgen har spenderats i Helsingborg med Kärleken, maken och min allra bästa vän! Återigen har Livet visat sig från sin bästa sida där arbete förenats med njutning. 

Vi besökte en hälsomässa i studiesyfte och njöt av en magisk ljusfest - Drömljus - som lyste upp både sinne och själ. Några härliga middagar och promenader i det fantastiska landet av ljus... lyste upp hjärta och själ till max. Med ett stort leende på läpparna börjar min resa. Mitt i livet är utgångspunkten och startskottet.

Att kunna ta tillvara på varje ögonblick är en gåva jag är så tacksam över. Vår helg har ännu en gång överträffat fantasin. Den bästa läkekraften för att leva det liv jag verkligen vill leva. 

Carpe Diem... Vårda varje ögonblick!!

Love / Cat

HOW TO BECOME NO 1!!

If you want to be number One - you need to see yourself as number One!! 

Adore Yourself!!

Stay tuned!! 

THE FIRST STEP!!

Det beslut jag fattade i höstas fick vänta lite. Min kropp har väntat in min själ. Nu är det dags att formtoppa inför dagen D. Dagen då jag fyller 50. Nu har jag tagit första steget.

Följ gärna min resa, den kommer bli spännande och härlig!! Jag påbörjade omvandligen för 2 veckor sedan. Redan 2 kg lättare och betydligt hårdare i kroppen väcks tävlingsmänniskan i mig. 

Målet är samma form som mitt sista SM. Magpirr!!!

Love / Cat

HAPPY NEW YEAR.....

Sen omsider kommer orden. De ord som borde flödat för länge sedan. Min ursäkt hade kunnat vara att jag egentligen inte vet varför de faller tungt och trögt ur fingrarnas tangettryck, men då skulle jag ljuga. 

Jag har haft en svår form av skrivkramp. Inte för att jag inte vet vad jag skall skriva. Utan för att jag inte har orkat grotta i den egentlige anledningen. 

Nåväl.. Hursom.. Mitt liv, mitt 2012 och avslutningen, nyåret har aldrig varig bättre och mer harmoniskt. Det är mer bråkiga omständigheter jag aldrig valt att acceptera som skapat mitt vaccum. Det jag nämner nu, kommer aldrig mer att beröras. Från och med nu kommer jag ha fokus på framtid och de beslut som är fattade. Nog om det. För den som känner mig, är sanningen att jag är en oerhört energisk, frisk, pigg och engagerad person. Jag har inte känt igen mig sedan.. ja.. när jag väl tänker efter så dök jag nog som djupast i juli månad 2012. Kroppen sa stopp. Fast inte på det där sättet "Gå-in-i väggen" - åtminstone inte vad jag själv tror. Andra anser förmodligen att det kan vara anledningen. För mig blev det mer ett tunnelseende i Landstingskorridorer. Tänk nu att jag är en erfaren Naturläkare, med en kunskap om kropp, själ & hälsa, som få besitter. 

Likväl förbannat... 

Det började med en märklig nacksmärta. En smärta jag inte förstod. När jag, som jag brukar, vilade på makens arm, kände jag en stelhet och en obekant känsla jag inte förstod. Sedan kom yrseln. En galen, okontrollerbar yrsel som slog till som en rak höger, och fullkomligt fick mig att tappa fattningen. Det HÄR är ju inte jag??? Sedan började cirkusen. I samma veva började jag ett nytt jobb, en tuff utmaning, em spännande möjlighet jag verkligen såg fram emot. 

Det var nu vägen mot det mest annorlunda årsskiftet jag upplevt, började. 

Tänkvärt är att jag inte uppsökt sjukhus sedan jag var liten. Utredningarna haglade och jag orkar inte ens skriva om dem. Kontentan blev att jag efter en rätt tafflig diagnos bara vaknade en morgon, en vecka innan Fitnessfestivalen, med en halvsidig ansiktsförlamning. PANIK!!! Min första tanke var stroke, och väl hos min läkare blev beslutet att akut åka in för ryggmärgsprov på KS. 

Historien slutar inte där. Men den absolut värsta tiden på länge påbörjades. Mitt i livet, med ett jätteevent, Finessfestivalen, bara någon vecka fram. Stängde jag av min sociala klocka. Nej. De som mötte mig under den veckan, märkte nog inget. Lättkamoflerat, utan att egentligen le. Veta vilka kameravinklar jag skulle undvika. Men känslan, obehaget går inte att beskriva. 

Jag har haft en tuff tid. Med pågående stridigheter i min kropp, där själen vägrar komma ikapp. Detta samtidigt som min faktiskt snart 50 åriga kvinnlighet, valt att gå en annan väg än den jag stakat ut. Detta halvår kommer att ta lite tid att reparera. Men jag är på god väg nu. Riktigt god väg. Jag tvingades av flera skäl, avsluta min så nyss påbörjade tjänst. Det går inte att göra ett bra arbete när kroppen befinner som på planeten Venus i kollision med Mars. 

Därför beslutade min man att ett nyår i New York... Var en bra start, en bra början, på något som kunde blivit en än värre katastrof. Idag och i skrivande stund, är jag på banan och på benen igen. Med en lågmäld respekt och en enorm tacksamhet. Gentemot min kropp, som valde den rätta vägen. Och gentemot min helt underbara man, som bara förstår och finns där. Dagarna på Manhattan. Nyårsafton på Akvavit med Champagnens sprudlande inverkan på livsglädjen tände lågan inför ett magiskt 2013. Långa promenader, underbara luncher och middagar. Massor av kärlek. Han hade rätt. Det blev den bästa medicinen. 

Så här är jag nu. Naken. Relativt frisk. Hungrig och nyfiken på framtiden. 

Still alive & kickin´!! 2013 - here I come.. 

Love / Cat

SOOO NAKED.. AND SOO IN LOVE!!!

Året som gått har varit speciellt. För att sätta ett magnifikt avslut och ett manifest i kärlek fick jag en överraskning av maken som fortfarande ger mig gåshud.

En nyårshelg i... New York!! VAR annars i världen kan man lägga grunden för ett galet häftigt 2013 (och liv i framtiden)? Långsamt infinner sig glöden igen. Glöden att skriva, glöden att kreera, GLÖDEN som är.. Jag.... Fast på det personliga planet. I min relation med O är det en aldrig avstannande passion och eld som brinner. 

Mitt liv med O blir bara mer "så-som-man-vill-ha-det"- liv. Underbart, fyllt med så mycket kärlek.. VILKEN man jag har!!!  En sann entreprenör, en ständigt livsbejakande, inspirerande, utvecklande relation till en människa jag verkligen respekterar och ser upp till. MEN, med en oerhört realistisk och ödmjuk syn på. Det är ingen dyrkan... mer en lysande lampa över den treasurefinder som tydligen var påkopplad på dagen-D. 

För första gången i mitt snart 50-åriga liv, har jag funnit en livspartner, en man, mentor och känner sådan KÄRLEK till något som verkligen ÄR på riktigt. Jag har aldrig varit så KÄÄÄÄÄÄR och aldrig tillåtit mig att vara så naken. Men aldrig heller haft en man som är så naken, äkta, sanningsenlig som han. Det finns inga hemligheter mellan oss. Vi vet allt om varann - på gott och på ont. Det gör oss liiite mer osårbara. Det finns ju alltid människor som älskar att gotta sig i det förflutna livet - i vårt fall - finns det inga överraskningar. 

Jo, positiva sådana. Sådana som inte ägnar en sekund åt det förflutna... Det kan man aldrig göra något åt. Men tänkvärt är att det är det som gjort oss till dem vi är idag. Med våra lärdomar, med våra val över vad vi INTE vill ha. Fokus ligger istället på vad vi VILL ha.

Så sörj aldrig om din man eller kvinna haft ett vidlyftigt leverne. Rota inte i det. Fundera inte på det. Om DU är hans eller hennes val i NUET, är de frukten av en konstellation där man effektivt valt bort det som inte fungerat i livet och i den relationen. Människan är skapt att gå framåt. De som stannar kvar i ett ältande blir inte en sexig, attraktiv person. Släpp taget, bitterhet och öppna Ditt hjärta och känslor för nästa steg.

DU är den som valet stannat vid i din nuvarande relation. Se till att bevara det. Att hänga upp sig på dem som passerat är bara att skapa en egen blockering för äkta Kärlek. 

At the moment.. I LOVE to be naked... Totally in love.. Totally attracted to my fab husband.. And loving it!! 

Love / Cat 

THE BEST WAY TO CHANGE...

Bästa sättet att förändra sin tillvaro är att... ta en timeout.. se sig själv i spegeln.. länge.. Sätta sig ned i lugn och ro och manifestera sina mål. Jag har haft ett tufft år. Jag har haft ett förändringens år. Jag har haft ett år som ställt saker på sin spets, precis som jag misstänkt där beslutens fasta hand saknat mitt fasta grepp.

Jag har legat lågt.. ungefär lika länge som känslan har existerat.... och för att vara mig, är det GALET länge.

Var sak har sin tid - det har jag lärt mig. 

När omvärlden ter sig som att tiden är ur led, ingenting är som vanligt, har jag skaffat mig en ny vana. Att se vad JAG kan förändra för att få rätt riktning tillbaka. Förändringar ligger i betraktarens ögon.. i mina ögon. Hur vet jag egentligen om det ens ÄR en pågående förändring. Den kanske ligger hos mig?

Så innan jag börjar skylla på min omgivning och min livssituation gör jag en inventering av lägesstatus. Hur nyttigt är inte det?

Mina vänner har sedan en lång tid erfarit att JAG är på väg till ett land bortom det jag befunnit mig i. Så enkelt det hade varit att säga att min omgivning har blivit så annorlunda, vi har inget gemensamt, vad har vi att säga varann? 

Sanningen är att det handlar om mig. Min förändring. Mina val och min livsväg. 

Att våga förändra saker utifrån hur det känns i hjärtat... är den enda sanna vägen. Just nu är det min väg. Om du såg vad jag ser för min framtid.... skulle DU göra samma resa. 

"Att våga hoppa... är att förlora sig själv för en stund.... Att inte våga.. är att förlora sig själv"

Love / Cat