The Story..

"Att helt plötsligt stå inför situationen att behöva ändra kurs i Livet gjorde att jag valt att skriva. Att få dela med mig av min berättelse kan ge kunskap till andra för att skapa förståelse för hur det är att leva med en tuff diagnos. Dela gärna med dig till någon du tror behöver läsa, eller ta del av mina ord själv. Ingen vet hur morgondagen ser ut"... Carpe Diem! Du öppnar första kapitlet i storyn Lördagen 6 September 2014..

måndag 7 mars 2011

TIME TO CREATE MIRACLES....




I lördags skrev jag om gåvan att ha fantastiska vänner. I lördags var det Annas dag. Idag känner jag en enorm glädje över att få berätta om en annan helt underbar vän. Calle..... Calle har varit min vän i många år. Vi lärde känna varann på -90 talet när Calle ägde och drev World Class Gym i Jakobsberg. Jag var nyinflyttad i mitt ljuvliga hus vid Viksjö golfbana och började mitt liv som husägare att leta efter ett bra gym - på den tiden ägnade jag mycket tid på gymet - det var innan mina tävlingsår, men under en period då träningen dominerade min fritid i kombination med alla mina studier. Det var och är ett fantastiskt sätt att skapa balans mellan kropp & själ. Jag har fortfarande inte slutat varken med att träna eller studera, men 20 år senare har jag numer andra mål.

Calle och jag kom ifrån varann när jag sålde huset och flyttade till Sundbyberg, bytte gym och sedermera flyttade vidare igen och så där har jag hållit på.



För 3 år sedan - precis när min separation påbörjats och mina tankar om att flytta in till stan började spira, fick jag en vänförfrågan på Facebook..... från Calle. Där började en vänskap gro som ett frö som idag blommar som en fantastisk champagnefärgad ros där man skärskådar alla blad i en utsprungen blomma och ser skönheten i varje enskild liten del av rosen och vet att ju mer man studerar den ser man för varje stund något nytt.


                                  

Första mötet efter att ha tagit upp kontakten igen, blev en låååååång lunch på Sturehof, där vi avnjöt ett par glas vin i solen och pratade minnen och hittade varandras nya, mer erfarna och förhoppningsvis klokare själar.



Calle och jag pratar med varann varje dag... och då menar jag verkligen varje dag. Vi pratar om allt, vi har upplevt massor tillsammans och vi känner alla sidor hos varann på djupet. Calle är en underbar  person. Varm, godhjärtad, lyssnande och en riktigt gentleman. Han ser alltid till att jag kommer hem ordentligt när vi varit ute och haft trevliga kvällar, ätit goda middagar och umgåtts med gemensamma vänner.

Innan jag blev sambo, ringde Calle och väckte mig varje morgon kl 6, ibland fick jag chansen att "snooza" lite, om jag var trött och behövde en extra stund i sängvärmen.

När jag tog beslutet om min flytt in till stan, var Calle det självklara valet att konsultera då jag absolut inte kunde tänka mig att bo i lägenheten i befintligt skick. Mina önskemål gick heller inte av för hackor - totalrenovera badrum och kök, nya väggar och golv i hall, riva väggar, byta dörrar - enkelt uttryckt - planlösningen på lägenheten var ok - MEN bara om jag fick som jag ville. Calle gick runt och knackade på väggar, tittade över mina ritningar, de befintliga innehavarna av lägenheten såg ut som fiskmåsar och efter exakt 10 minuter säger Calle med ett stort leende..... Hjärtat... Inga problem - Du SKA få Ditt hjärtebo..... Det första jag gjorde då var att inhandla 5 fantastiska silverhjärtan som placerades på bordet i vardagsrummet - symbolen för det som skulle bli det slutliga resultatet.



Vilken resa det har varit... INGET har gått som det skulle, rivningsarbetet och knackandet av kakel har kantats av alla upptänkliga problem som finns, fukt, mögel, en stam som i princip är omöjlig att hitta. Det har varit en resa mellan hopp och förtvivlan och tidsbrist och osynkade hantverkare som har gjort att det tagit 6 månader sedan jag rev ut allt...

NU ser jag mörkret i tunneln... Nu börjar jag känna att det kommer bli så fint.... Calle har säkert burit 30 ton, tegel, murbruk och nu börjar det ta form.

Vad skulle jag göra utan Dig min underbara vän - det här är inget jag förväntar mig att någon bara gör... sådär.... Det är inte direkt som att be någon ta ut gårdagens sopor...


No... this is the time to create miracles - and miracles happens where we are.... Friends for always & forever... Jag älskar Dig Calle, min fina vän - och jag längtar till vi sitter där i mitt hjärtebo.... Tittar på de fem silverhjärtan som fortfarande pryder mitt bord i vardagsrummet - dricker kall champagne och ser tillbaka på det projekt som binder oss än mer samman och som gör mitt hjärta helt!!

Love Cat

Inga kommentarer:

Bloggarkiv