The Story..

"Att helt plötsligt stå inför situationen att behöva ändra kurs i Livet gjorde att jag valt att skriva. Att få dela med mig av min berättelse kan ge kunskap till andra för att skapa förståelse för hur det är att leva med en tuff diagnos. Dela gärna med dig till någon du tror behöver läsa, eller ta del av mina ord själv. Ingen vet hur morgondagen ser ut"... Carpe Diem! Du öppnar första kapitlet i storyn Lördagen 6 September 2014..

söndag 1 januari 2012

IMAGINE..... ALL THOSE PEOPLE......



Vi firar vårt andra nyår tillsammans som par... En underbar kväll med fina vänner gamla såväl som nya. Det som slår mig är en gnagande känsla som är så typisk för mig. Jag VET när någonting i min omvärld förändras. I det här fallet tror jag det beror på ett dåligt samvete över ett påtvingat beslut. Just nu känns det enklast att bara skriva några ord kring det.... Det är... och DITT beslut är... helt ok. Jag VET vilka som är mig nära och som kan förvalta min vänskap. De ageranden kring det är egentligen ointressanta då jag förstår precis hur situationen uppstått. Läste Du mitt inlägg om min mormor häromdagen så förstår du hur jag tänker. Det lönar sig i längden att vara vän med alla, men det behöver inte alltid vara synonymt med att man tycker och tänker som dem. Det kan vara politiska beslut av ett i vissa fall enmans grupptryck som för mig inte betyder någonting. Jag är så trygg i dem jag har nära och som jag älskar som vänner, nära & kära... Var inte orolig i att konfrontera det, jag har mer förståelse än vad du tror.


Jag tror att JAG känner mer inför det faktum som föreligger tystnaden... Don´t worry... Jag kommer aldrig lägga värderingar på saker som jag VET inte betyder något mer än prestige.. I love you anyway..


Finns det andra grunder är min önskan att få veta det... in person... Mitt löfte till mig själv inför det år jag VET kommer bli det bästa året på länge är.... att total ärlighet, tid till vänner och det som är viktigt kommer att prioriteras, men även till att ha överseende med saker som kanske DU tror är stora saker, men som egentligen har en sån liten betydelse för de vänskap vi har...

Tänk på hur många människor som passerar i vår atmosfär.. Tänk på hur DE tänker... En önskan är att alla imaginära personer hade ett gemensamt mål - att sluta ställa till det, skapa problem och vi alla kunde leva i en symbios av kärlek och respekt... Det är mitt livsmål och min önskan är att vi alla tänkte lika....



Tänkvärt...

Love / Cat

Inga kommentarer:

Bloggarkiv