För första gången på många år är jag begränsad av en skadad arm, vilket ger konsekvenser av att inte kunna arbeta, träna eller hantera ett normalt fungerade rörligt liv. Hade detta inträffat för 10 år sedan hade jag nog tacklat det på ett helt annat sätt - idag ser jag istället meningen med att det kanske är ett litet tecken på att jag skall varva ned ett tag och reflektera över allt som snurrar som en karusell i snabb takt runt mig. Ja.. jag har bett om det. Ja - ALLT som kommer till mig är exakt det jag vill, önskar och drömt om. Men någonstans måste man manifestera sina drömmars mål och långsamt sätta allt på sin plats.
Jag ägnar mycket tid till vila, rekreation och tankar kring framtiden. Jag ser allt klarare nu och VET att inom kort kommer lösningen ha vuxit fram till en konkret handlingsplan.
Min fantastiska sambo, mina underbara vänner och suveräna kollegor ser till att hjälpa mig med alla praktiska göromål och just nu känns det rätt behagligt att ha det så. Det är första gången på nästan 50 år som jag ber om hjälp när förmågan är begränsad Min ljuvliga lilla prinsessa klappar och kysser min arm mjukt och titta med stora ögon och frågar om det känns bättre när hon med sitt helande gör allt som står i hennes makt för min skull..
Min kropp och min själ håller på att komma ikapp varann. Skönheten i den fysiska kroppens funktion är som vackrast när den är i harmoni med själen Snart är jag läkt....
Och snart vet jag mitt vägval....
Love / Cat
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar