Det var inte alls någon självklarhet att det överhuvudtaget skulle fungera.
Det vi arbetat så hårt för, vår gemensamma baby, skulle sjösätta ett 10-årsjubileum med pompa och ståt. Fitnessfestivalen - Norra Europas största mötesplats och mässa för alla som älskar träning, hälsa och skönhet. Sedan våra vägar möttes blev utvecklingen naturlig att jobba ihop. När man möts sent i Livet blir varje minut dyrbar på ett helt nytt sätt. Har man dessutom driv och passion mot samma håll med samma värdegrunder vore det rent ut sagt korkat att inte dra nytta av de kvaliteterna.
O säger ofta att vi faktiskt inte jobbar ihop för att vi är gifta, utan för att vi kompletterar varandra på ett fantastiskt sätt även arbetsmässigt. Den respekt vi känner för varann och det sjukt hårda arbete som gjort att det faller ett guldregn över festivalen är tack vare den dynamik och magi som uppstår i vår gemensamma vision.
Därför låg det ett litet orosmolm på vår festivalhimmel att jag inte skulle kunna närvara där på samma sätt som jag brukar. Under hela hösten har min planering varit minutiös. Med ett enda mål i sikte - att genomföra alla detaljer inför helgen i Göteborg, TROTS en prenumeration på vistelser på Radiumhemmet. Det som kunde sätta stopp för det hela var mitt immunförsvar - som tidvis blir ett riktigt slag under bältet.
Rekommendationerna som följer med i behandlingspaketet är enkla - undvik kontakt med många människor. Ta inte i dem, utsätt dig inte för smittorisk (då menar jag även de enklaste förkylningarna) och var helst lätt isolerad och ta det lugnt.. Med det i bakhuvudet ställer man inga dumma frågor om 25.000 människor räknas som många?
Ska jag vara helt ärlig har jag inte direkt diskuterat detta med min koordinator. Det känns inte som om han kommer att bli förstahandsvalet på min partner in crime i detta beslut. Jag har faktiskt gjort slut med honom på ett rätt brutalt, ärligt sätt som jag vet blir bäst för oss båda. Jag har istället utvärderat hur jag mått efter varje behandling, och insåg tidigt att festivalhelgen skulle infalla exakt under de dagar jag är som mest infektionskänslig och vanligtvis får min baksmälla med galen värk i benmärgen. Inte heller det något min koordinator kan påverka mer än till det sämre.. SUCK.
Allt arbete och planering inför eventet har dock gått galant. Självklart tack vare lyckan i att kunna sköta det mesta ifrån Radiumhemmet. Uppkopplad både på cellgifter och KS wifi, med min älskade man sittandes bredvid, varje dag, med en mission som gjort att vi båda haft fullt upp, minst sagt.
Beskedet om att byta cellgiftstyp 10 dagar före dagen D, blev av flera anledningar förenat med funderingar och tankar. Precis när man lärt sig hantera turerna så skulle rutinen och förloppet förändras. Och ingen kunde heller säga om det skulle bli till det bättre eller precis tvärtom.
Den viktigast informationen som jag tog till mig och valde att fokusera på var att dessa mediciner inte skulle slå ut mina blodkroppar lika hårt, thank god for that!
Någonstans i Livet måste jag ha gjort något väldigt bra och bär på ett bra karma i min Livsryggsäck. Jag är oerhört tacksam för mitt stabila psyke som hjälper mig att hitta något positivt i de flesta situationer, så även denna gång.
Vår festivalresa startade onsdagen den 26 November för att leverera ett helt galet stort event. Denna gång med ett 10-årsjubileum fyllt med Nätverksmiddag för träningsbranschens ledande aktörer, en galamiddag med prisutdelning av Guldhjärtat - i år i samarrangemang med Joe Laberos magiska Inferno. 203 utställande företag på ett fullknökat mässgolv med dryga 25.000 besökare och en spännande nyhet att lansera innan helgen var över. Skulle jag orka, skulle kroppen och psyket hålla?
Well... we DID it!! Det blev succé. Känslan att stå där på scenen med O var obeskrivligt häftig, för det var liksom just i DET ögonblicket jag verkligen kände att vi var i mål. Vi hade lyckats genomföra allt vi föresatt oss trots den totalt kaosartade hösten. Ett skönt lugn infann sig i hela kroppen där och då. LYCKA!
Och för att avsluta inlägget med svaret på den stora frågan - jodå, klänningen jag valt blev precis så bra som jag tänkt mig och ja.. peruken satt som smäck. Tillsammans med min grymt snygga smokingklädda man blev Guldhjärtat precis så förgyllt som vi önskat.
The night of the champions blev för mig en kväll där allt är möjligt. Glädjen över att få dela ut priser till människor med hjärtan av Guld som åstadkommit behjärtansvärda insatser för att främja hälsa och glädje. Men lika stor och stark är glädjen över att med en vilja av stål, vinna över ovissheten. Att allt faktiskt är möjligt. Mitt eget pris, mitt Guldhjärta, vinner helt ohotad, min älskade man. Det han gör för mig, den enorma kärlek och stöd han ger, är verkligen den bästa medicinen. I am a lucky woman...
Nu kommer allt fokus ligga på att ta hand om varann OCH att förgöra Inkräktaren. Det är ingen kamp jag för - i mina ögon är Inkräktaren HELT försvarslös.
Så är det och så kommer det att bli. Nu väntar nästa rond på attack..
Love / Cat
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar