The Story..

"Att helt plötsligt stå inför situationen att behöva ändra kurs i Livet gjorde att jag valt att skriva. Att få dela med mig av min berättelse kan ge kunskap till andra för att skapa förståelse för hur det är att leva med en tuff diagnos. Dela gärna med dig till någon du tror behöver läsa, eller ta del av mina ord själv. Ingen vet hur morgondagen ser ut"... Carpe Diem! Du öppnar första kapitlet i storyn Lördagen 6 September 2014..

onsdag 14 mars 2012

SURPRINGSINGLY ENOUGH???





Detta inlägg blir kort.. detta inlägg blir koncist. HUR kan man vara så egoistisk så att den egna självkänslan går ut över barn? Jag... har aldrig.. kommer aldrig... och vill inte ens tänka TANKEN på att någon gör egenmäktiga förfaranden som går ut över våra barn.... Tro mig.. Jag VET vem som ligger bakom, men min filosofi är... Att tystnaden talar. Jag är ingen snäll person. Jag är en extremt träffsäker person när det väl gäller. Jag kan döda Ditt ego med två meningar. Jag har en reptiltunga som äter sitt byte innan du ens hinner uppfatta med ögat vad som hänt. Jag har ett tålamod av guld. Den senaste tiden har jag också VALT att hålla tyst om vad jag egentligen tycker och anser. DET påverkar ingenting. Det som är.... ligger i betraktarens ögon. De gör sig en egen uppfattning,har svar på tal och är inte ens ett skyddsnät... för det behöver inte jag... Utan DU.... Jag har en i min heliga familj... som är ledsen, sårad och liten.... Det bästa är... att jag överlistar krigsföringen du startat... Med smartare drag... En dag kommer du förstå vad du gjort... När barn drabbas för att jag är anledningen till aggressionen...




DET..... biter inte på mig eller oss... Du kan fortsätta till du förhoppningsvis tröttnar.... Tänk bara på VEM du gör ledsen..... 






Livet borde lärt Dig bättre..... Sänder Dig ändå kärlek.... för jag tror att det är DET du inte får tillräckligt av... 








Love / Cat 

Inga kommentarer:

Bloggarkiv