The Story..

"Att helt plötsligt stå inför situationen att behöva ändra kurs i Livet gjorde att jag valt att skriva. Att få dela med mig av min berättelse kan ge kunskap till andra för att skapa förståelse för hur det är att leva med en tuff diagnos. Dela gärna med dig till någon du tror behöver läsa, eller ta del av mina ord själv. Ingen vet hur morgondagen ser ut"... Carpe Diem! Du öppnar första kapitlet i storyn Lördagen 6 September 2014..

söndag 15 augusti 2010

EFTERTÄNKSAMHETENS KRANKA BLEKHET.... ELLER REN OBETÄNKSAM OMTANKE??





Jag har sedan jag började skriva här valt att skapa en "real life version" som återspeglar mycket att det jag ägnar min vardag åt. Jag har valt att spegla, reflektera och förhoppningsvis ge en bild av livets olika facetter utifrån ett personligt perspektiv utan att vara för privat. Jag delar mina känslor och min kärlek till det jag brinner för, min familj, mina vänner och mitt arbete. Det senaste halvåret har vissa saker förändrats precis så som det gör för alla människor. Man skiljer sig, lär känna nya människor, byter jobb och kanske till och med inleder nya relationer både i kärlek och vänskap. Har man som jag levt i nästa 50 år betyder det att en hel del människor passerat revy i livet. INGEN har varit mindre viktig än någon - men i vissa perioder hinner man inte med ALLT man önskar.

Jag tror mig vara en god människa - se det bästa i alla och ALDRIG trampa någon på tårna för att ta mig ett steg högre på någon annas bekostnad. Däremot har jag, precis som många med mig, MÅL både karriärsmässiga, privata och känslomässiga.

Därför läser jag med sorg i hjärtat en kommentar från någon,  som dessutom väljer att vara anonym,  i denna blogg de mest svårtolkade ord som kanske inte hade gjort mig fundersam om jag förstått innebörden av dem.

Du skriver att jag vet vem Du är, att DU förlåter mig bara jag ger DIG en offentlig ursäkt...
En stilla undran är.... FÖR VAD? Har jag gjort något som Du upplever som SÅ kränkande att Du väljer att ta upp det kunde Du kanske specificerat dig lite bättre... Jag samlar inte på ovänner, och har INTE som policy att "ANVÄNDA" människor för att klättra i karrärstrappan!! Det gör jag bra ändå tack vare hårt arbete. Jag är ledsen om Du - anonyme - går och mår dåligt av detta - Förtydliga Dig gärna så är ingen gladare än jag om vi hittar en lösning som får Dig må bättre. 

Livet är för kort för missförstånd - eller så kanske Du kan lära mig något jag inte vet eller förstår... Läran om livet där man ibland kör på olika spår... Du är varmt välkommen att höra av Dig igen..... 



Love & Light right back at ya // Cat

Inga kommentarer:

Bloggarkiv