STATUS..

..Och BOOM så var den plötsligt där. 

Energin, glädjen och livsviljan. Inte för att dessa egenskaper någonsin är borttappade, men jag kan ju inte heller direkt säga att man sprudlar i samband med tuffa operationer och smärta. 

Ändå så är det så värt det. Betänk motsatsen. Att du får ett besked att ingenting går att göra.. Jag är oerhört tacksam över att ha en kropp att ha ont i. Faktiskt. 

Jag väger 48 kg. Inte särskilt imponerande. Jag är inte lika skrämmande smal som förra vändorna, men märker tydligt av hur Kroppen kämpar för att hålla näringsupptag. Jag gör verkligen allt jag kan för att hjälpa till. 

Jag går lite som en krokig gam och skrattar ofta åt min spegelbild där jag med en rätt krum rygg kämpar varje dag med att stretcha såret så jag kan sträcka på mig. 

Jag har väldigt svårt att äta några större portioner. Såret - som löper tvärs över diafragman från sida till sida - stramar oerhört. Det gör inte så ont, men det känns som att jag har en bälte som sitter för hårt. När jag går och står en hel dag svullnar det och stramar givetvis ännu mer. 

Jag - som dessutom vägrar följa sjukvårdens rekommendationer om energirik kost - har hittat andra lösningar för att få i mig tillräckligt med kalorier. Men mitt fokus handlar mest om näringstäthet. Inga tomma kalorier här inte. Jag använder mycket tillskott nu. Dels vitaminer och mineraler, bl a B & C-vitamin, D3, Selen och zink för att hjälpa kroppen till att läka bra och reparera den stress ett kirurgiskt ingrepp innebär. 

Jag använder enzymer, probiotika och glutamin för att mag- och tarmslemhinnan ska må bra och att min matsmältning ska vara optimal. Det största fokuset är dock immunförsvaret. 

Jag är nu nere på hälften av min ordinerade dos smärtlindring. Jag har helt tagit bort vissa läkemedel som jag anser göra mer skada än nytta. Min lever är mitt tempel och jag vårdar den ömt! Det jag använder är rent morfin - här gäller det dock att hitta rätt i dos så man inte har ont, men inte heller blir så trött att man somnar stående. 

Jag har nästan helt uteslutit kaffe med koffein, ersatt det med grönt te och äter nästan helt vegetariskt. Jag äter fisk och fågel ibland men inget nöt- eller fläskkött. Mycket frysta och färska bär mixat med hampaprotein, betaglukaner, collagen och frystorkad broccoli. 
Förmodligen är min kropp så otroligt avgiftad då jag till och med tappat suget efter gott vin. Tro mig - jag ÄLSKAR vin och har gladeligen smuttat på ett glas när tillfälle givits. Ända tills nu. Förmodligen en normal reaktion, men liiiiiite tråkig. 

Jag har en hel del annat pyssel för mig i köket och använder mig själv (och allt som oftast även maken) som ett experiment. 

Så förberedd som jag var inför detta ingrepp har jag nog aldrig varit. Det gav en rejäl payoff och jag känner i ännu högre grad hur kombinationen av mental inställning i hop med kost och näring verkligen gjort underverk. Jag läker i rekordfart och mina värden var normala redan efter tre dagar. Jag har inte "fyllt upp" kroppen än - musklerna är små och huden lätt dehydrerad. All energi går åt till läkning - det är en gigantisk mängd kalorier som bara går åt till det - musklerna får finna sig i att vara på "hold" till reparationsprocessen är klar. 

Faktum är att det är bara 3 1/2 vecka sedan min operation, det är lätt att glömma bort. Jag mår oförskämt bra men är oerhört noga med att fortfarande fördela min energi på RÄTT saker. 

Jag sover, äter, vilar och tränar. OCH har ägnat väldigt mycket tid till läsning. Jag har gått tillbaka i min gamla studielitteratur för att repetera och fördjupa mig i några saker. Jag har även deltagit i några spännande webinars som presenterar nya rön.

Jag har ju lovat att skriva ett längre inlägg om sköldkörteln bl a, och har hittat väldigt många spännande samband. Saker som ALDRIG vår vanliga vård skulle arbeta med som grund - men inom naturläkeriet så arbetar man med hela människan och helt andra orsaker som kan ge utslag på ett skolmedicinskt test. Den största skillnaden ligger i åtgärdsplanen. 

Till och med de som är diagnosticerade med Hashimotos kan med rätt vägledning få ordning på sin sköldkörtel. Mycket hänger ihop med mag- och tarmstatus, kostvanor, stress och även användning av preventivmedel och läkemedel skapar obalanser. 

Utöver det som utgör mina dagar, funderar jag väldigt mycket på andra saker. Det som är skönt när man är bortkopplad från den vanligtvis väldigt intensiva vardag jag lever i, är att de luckor i tid jag nu äger - släpper in väldigt mycket kreativitet, nya tankar och idéer. Ofta är mina dagar väldigt späckade från morgon till kväll - så jag tar tacksamt emot denna tillvaro. 

Jag mediterar en del och ägnar mig åt ljudakupunktur. Istället för att lyssna på musik, lyssnar jag på frekvenser som är oerhört lugnande och helande. 

Nej - jag är inte speciellt social och har ingen som helst lust till det heller. Jag lever i min lilla rehabbubbla och njuter av att känna hur livsglädjen bara sprudlar i ådrorna. Jag vaknar varje morgon med ett leende och är sjukt nöjd med att allt gått så bra. 

Det är en tuff resa jag gjort. Och gör. Men det gäller att hela tiden sträva framåt och inte stanna i oro eller rädslor. Jag märker att jag väljer bort SÅ många saker som skulle kunna göra mig stressad eller upprörd. Vissa kanske skulle kalla det världsfrånvänd - jag kallar det ett medvetet val. 

Tänk om vi alla fokuserade på att planera för exakt det liv vi vill leva. Att inte lägga någon energi på att gnälla och irritera oss på vad andra tycker, säger eller gör? 

Att vi alla istället delade varandras visioner och mål kring livets positiva saker - tänk vilken värld vi skulle leva i då. 

Jag har den fantastiska lyckan i att ha så mycket positiv energi omkring mig. Människor som  ger obegränsat av kärlek. Men jag har också förmågan att säga ifrån - jag lyssnar inte på onödigt tjafs. 

Så summa summarum är att livet just nu ter sig finfint. Jag lever för dagen och i nuet och tar det som det kommer. Jag har väl aldrig njutit så mycket av att när som helst när jag behöver, bara gå och lägga mig bland kuddar och dunbolster - med en bra serie eller spännande bok - och bara ligga där. Ibland flera timmar. 

Mitt år har börjat riktigt bra och jag ser med spänning fram emot resten. Nästa milstolpe är ju att hitta den där borttappade metastasen. Hur DET blir - det återstår att se. 

Den 19 januari får jag en plan.. 

Love / Cat